Hållbart pappersåtervinningskoncept: Helt klart en Win-Win situation

KTR implementerar ett hållbart pappersåtervinningskoncept tillsammans med Caritas: Intervju med initiativtagarna Stefan Greve (Caritas) och Benedikt Bußmann (KTR).

Vid KTR:s huvudsäte i Rheine uppstår årligen 106 ton pappersavfall som måste hanteras på korrekt sätt. Samtidigt förbrukas där omkring 80 ton förpackningsmaterial. Sammanlagt orsakade detta hittills kostnader på det femsiffriga området. 

Men från och med december 2020 blir allting annorlunda

Ett nytt återvinningskoncept som har utvecklats tillsammans med KTS mångåriga samarbetspartner Caritas inför ett hållbart återvinningskretslopp i Rheine. I intervjun förklarar Stefan Greve, produktionschef vid Caritas-Emstor-verkstäderna, och Benedikt Bußmann, logistikchef på KTR, hur konceptet uppstod och vilka fördelar det medför.

Herr Bußmann, när slog det dig för första gången: Vi måste finna en ny, resurssparande lösning för sektorn papper och förpackningar?

Benedikt Bußmann: Vid optimeringen av våra förpackningsstandarder har vi automatiskt befattat oss med frågorna hållbarhet och miljöskydd. Mycket snart stod det klart för oss att det finns bättre och ekologiskare lösningar än de som vi använde fram till dess. Visserligen förutsätter vår nuvarande standard redan att vi uteslutande använder återvunnet material. Men Karopack-systemet är oss det enda logiska steget att för att gå vidare – och vi är mycket glada att samarbeta med Caritas-Emstor-verkstäderna inom sektorn miljöskydd.

Hur uppstod detta samarbete?

Benedikt Bußmann: Recycling-företaget Karopack föreslog samarbete med skyddade verkstäder för vårt hållbara papperskoncept. Då stod det klart för oss att vi i mån av möjlighet skulle utvidga vårt samarbete med vår bekanta partner Caritas. KTR samarbetar nämligen redan sedan länge framgångsrikt med Caritas-Emstor verkstäderna i Rheine.

Exakt hur fungerar det nya återvinningskretsloppet – och vem övertar vilka uppgifter?

Benedikt Bußmann: Vid KTR samlar vi in allt pappers- och kartongavfall från alla avdelningar och inför det i återvinningskretsloppet i speciella insamlingslådor. Det dagliga körningarna mellan Caritas-Emstor verkstäderna och KTR använder vi därvid både för bortskaffning och för anskaffning. Därmed utnyttjas lastbilarna som används alltid och tomkörningar undviks. I korthet: För KTR är allting egentligen som hittills – men nu får vi tillbaka det återvunna avfallet i form av förpackningsmaterial. Och vi behöver inte längre avfallsstationen och containern som vi har haft hittills.

Stefan Greve: Även vi på Caritas-Emstor-verkstäderna samlar samlar in våra gamla kartonger och tillför dessa det nya återvinningskretsloppet som vi har startat i och med detta samarbete. För ändamålet har vi optimerat våra befintliga logistik ytterligare. Med målsättningen att implementeringen av detta projekt inte ska kräva ytterligare lastbilskörningar, utan att dessa i fortsättningen ska vara optimalt utnyttjade.

Hur går pappersåtervinningen konkret till?

Stefan Greve: I det första egentliga arbetsskedet tillverkas av de gamla kartongerna som är odefinierade i storlek, form och vikt, ett enhetligare och användbarare råmaterial-chip, som är grundvalen för den fortsatta bearbetningen och användningen. I nästa skede doseras detta råmaterial och förses med ett hölje, som sedan utgör slutprodukten. Detta projekt förutsätter ett visst mått av automatisering för att kunna uppnå den kvalitet och de stycketal som krävs. Principiellt strävar vi till att skapa attraktiva arbetsplatser som våra medarbetare kan identifiera sig med.

Herr Greve, för implementeringen av konceptet anskaffade ni en ny maskin. Vad gör den exakt – och vilken roll spelar den i återvinningskonceptet?

Stefan Greve: Maskinens hjärta är en "påfyllning-förslutningsenhet", som installeras framför flera finfördelnings automater. Dessa enskilda komponenter är beroende av varandra och av den orsaken kunde vi inrätta flera arbetsplatser vid maskinen. Maskinen under stöder medarbetarna som arbetar i produktionsprocessen genom att framställa chipsen mekaniskt, dosera dem i önskad mängd och fylla dem i en påse.

Har en testkörning redan gjorts?

Stefan Greve: Vi har på förhand diskuterat projektet intensivt med företaget Karopack, eftersom vi gärna vill implementera små avvikelser från det egentliga Karopack-systemet. Karopack förhöll sig mycket positivt till detta och såg även för sig intressanta aspekter som också kan överföras till andra projekt. Så uppstod en verklig Win-Win situation. Projektet började med inspektion av en maskin som redan finns på marknaden, för att generellt kunna avgöra om allt detta kan integreras i Caritas-Emstor verkstäderna. I det fortsatta förloppet betraktades de planerade avvikelserna individuellt, testades och integreras sedan i det egentliga-Karopack-systemet. Vi bedömer att resultatet är mycket positivt – konceptet fungerar inte endast i teorin utan är även i praktiken en fullständig framgång.

Herr Bußmann, hur stora inbesparingar räknar ni med för avfallshanteringen och pappersförbrukningen i Rheine?

Benedikt Bußmann: För tillfället kan vi inte ange ett exakt belopp för inbesparingarna. Men redan i avfallshanteringskostnader når de upp till det femsiffriga området.

Vilka förändringar och förbättringar i arbetsprocesserna ledde det nya konceptet till?

Stefan Greve: Vi ser en stor potential i mervärdeskedjan vid hanteringen av råvaran gamla kartonger. Dessutom möjliggör konceptet att vi kan skapa attraktiva arbetsplatser för människor med funktionsnedsättning.

På vilka andra områden samarbetar Caritas-Emstor verkstäderna med KTR?

Stefan Greve: Vi har redan genomfört en del intressanta uppgifter tillsammans, exempelvis inom skötsel av grönområdena, monterings- och pressningsarbeten eller att sammanställa produktsatser och förpackningsuppgifter.

Benedikt Bußmann: Alla våra gemensamma projekt går bra – och vi är alltid öppna för nya samarbetsformer.